I slutet av september släppte Anthropic två nya modeller, Opus 5.5 och Sonnet 5.5. En ny Haiku är på väg inom några veckor. I samband med det höll Anthropic en genomgång av hur man ska tänka när man väljer och använder modellerna. Mycket av den var riktad till utvecklare, men tankesättet fungerar för alla som använder AI i jobbet.
Här är fem tips ur den genomgången, översatta till vardagsspråk.
1. Vilken Claude ska jag börja med?
Börja med Opus 5.5 och byt till Sonnet 5.5 när snabbhet eller kostnad väger tyngre än det sista lilla i kvalitet. Rådet kommer från Anthropic själva.
Tänk på modellerna som kollegor med olika styrkor. Opus är den erfarna kollegan med gott omdöme, som du tar till när något ska vägas, analyseras eller skrivas så att det håller hela vägen. Sonnet är den snabba kollegan som är billigare att använda och passar när uppgiften är ganska tydlig. Haiku blir den allra snabbaste för enkla, upprepade uppgifter. Fable är specialisten för de allra svåraste frågorna.
Ett enkelt sätt att känna efter är att ge samma uppgift till både Opus och Sonnet. Ser du ingen skillnad i svaret kan du lugnt köra den snabbare.
2. Har uppgiften ett tak?
Den här frågan tycker jag är mest användbar i hela genomgången, eftersom den går att ställa om nästan vad som helst.
Vissa uppgifter har ett tak. När svaret väl är rätt blir det inte bättre av en smartare AI. Att sortera mejl, plocka ut ett datum ur en faktura eller rätta stavfel hör hit. Här räcker en snabb och billig modell gott.
Andra uppgifter saknar tak. Ett klokare svar är alltid värt mer. Hit hör strategin, analysen av en marknad, den svåra offerten och presentationen till ledningen. Här lönar det sig att välja den smartaste modellen.
Anthropic konstaterar att många team tror att deras uppgifter har ett tak, medan det i själva verket finns betydligt fler öppna uppgifter. Där ligger också oftast det stora värdet.
Samma tanke gäller pengarna. Priset på prislistan säger väldigt lite om vad ett jobb faktiskt kostar. Kostnaden avgörs av hur många steg AI:n behöver och hur många gånger du måste göra om innan resultatet håller. Anthropic jämför med att handla tandkräm. Lågpriskedjan har lägst prislapp, men grossisten är billigare per gram och säljer dessutom bättre tandkräm. Räkna därför på kostnaden för ett färdigt jobb. Kom också ihåg att ett bättre svar på en öppen uppgift ofta är värt mer än det du sparar.
3. Hur mycket ska Claude tänka?
Låt Claude tänka lagom mycket. Börja på låg eller medel nivå och gå upp bara när du ser att svaren faktiskt blir bättre.
I en del verktyg kan du välja hur mycket AI:n ska tänka innan den svarar. På engelska kallas inställningen effort och den går från låg till max. Mer tänkande tar längre tid och kostar mer.
Här kommer det som överraskade mig mest. De nya modellerna gör ofta ett lika bra eller bättre jobb på låg och medel nivå än de gamla gjorde på högsta nivå. Anthropic liknar max vid att trycka gasen i botten. Du kommer sällan fram fortare och kan hamna i diket. I ett av deras exempel började Sonnet 5.5 granska för mycket och ändra saker den inte blivit ombedd att ändra när den fick tänka på max. På nivån under blev resultatet bättre.
Spara alltså max till de riktigt svåra frågorna utan tak.
4. Kan jag dela upp ett stort jobb mellan flera modeller?
Ja, ofta är det smartare än att låta en modell göra allt. Anthropic visade hur ett stort projekt kan delas upp ungefär som i ett team.
Den klokaste modellen tar fram upplägget och väger de val som är svåra att ändra i efterhand. Opus bryter sedan ner planen i mindre, tydliga deluppgifter och behåller de svåraste själv. Sonnet tar deluppgifterna, gärna flera samtidigt. Den säger till om något visar sig svårare än väntat.
Anthropics exempel kommer från programmering. Själv tror jag att tanken fungerar lika bra i andra jobb. Ta en kampanj som exempel. Låt den smartaste modellen ta fram strategin och vinkeln och skriva briefen. En snabbare modell kan sedan skriva alla varianter av texterna, medan den kloka granskar det som kommer tillbaka. Testa uppdelningen på dina egna uppgifter innan du bestämmer dig, det säger Anthropic själva.
5. Hur vet jag om en ny modell är bättre?
Gör ett eget litet test som du kör varje gång en ny modell släpps. Då slipper du gissa och slipper lita på rubriker.
Så här kan du göra:
- Välj tre till fem uppgifter som du gör ofta i jobbet, gärna en som brukar vara knepig.
- Spara ett svar du vet är bra på varje uppgift. Svaret blir ditt facit.
- Kör uppgifterna i den nya modellen och jämför med facit.
- Börja med den snabbare modellen och lägre tänkande. Gå uppåt bara om resultatet inte räcker.
- Spara testet och kör det igen nästa gång.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan Claude Opus och Sonnet?
Opus 5.5 är byggd för arbete som kräver gott omdöme. Sonnet 5.5 är snabbare och kostar ungefär hälften så mycket per använd text. Båda kan läsa väldigt långa dokument i ett och samma samtal.
Är den nya versionen dyrare?
Enligt Anthropic är det tvärtom. Opus 5.5 är 40 procent billigare att köra än Opus 5 och över 30 procent snabbare.
Behöver jag alltid den smartaste modellen?
Nej. Har uppgiften ett tak räcker en snabbare modell gott. Spara den smartaste till uppgifter där ett bättre svar alltid är värt mer.
Vilken modell använder du mest i dag? Har du testat att sänka hur mycket den tänker? Jag är nyfiken på vad du märker. Hör gärna av dig 🧡
Källa: Anthropics genomgång av Claude 5.5-familjen (Lucas Gonzalez och Ben Lehrburger), med hänvisning till anthropic.com/claude-opus-5-5 och anthropic.com/claude-sonnet-5-5.